När försvinner magin??

Jag sitter ensam i ett mörkt, sovande hus och dricker en kopp kaffe.
Julstjärnorna i fönstren bildar prickar i taket och de små lamporna i julgranen ger bara ett svagt ljus.
Jag tänker på när jag var liten, vilken fantastisk dag julafton var.
I min familj hade vi inte någon julstrumpa utan där smög tomten in på natten och lade ett paket under sängen.
Jag minns så tydligt att man åtskilliga gånger, helt klarvaken hävde sig över sängkanten för att se om paketet låg där.
Oftast gjorde jag måååånga försök innan det efterlängtade äntligen låg där.
Och då hade man sovit färdigt.
Resten av dagen längtade man bara efter olika saker, åka till mormor för att fira med alla kusiner med massa lek, mat och presenter.
Vi tittade på Kalle och på kvällen hämtade vi farmor, som på något sätt i mitt minne alltid varit väldigt gammal.
Vi fick våra drivor med julklappar, alla helt fantastiska och lilla farmor satt och smaskade på sin chokladkartong.
Nu antar jag att detta är minnen från 30 år tillbaka i tiden.
För vid en viss tidpunkt försvinner magin och julafton blir bara julafton på något sätt.
Men jag minns inte när det hände?
Har mina barn förlorat detta eftersom de fortfarande sover, eller är de bara trötta och behöver sova för att de vändt på dygnet under jullovet?
Det måste ju vara något av det absolut sorgligaste i ett barns uppväxt när julafton bara blir julafton?!?


- Posted using BlogPress from my iPhone