Nu när barnen är så stora som de är 9 och 12 så är det svårt att göra saker obemärkt.
Så att jag tänker på vad jag äter, rör på mig och har gått ner i vikt har de naturligtvis snappat upp.
Och med dom idealen som finns i samhället i dag så skäms jag nästan och känner mig som en bitvis dålig mamma om de skulle få för sig att jag gjort det av fel orsak.
Jag vill absolut inte att de ska tro att man ska vara rädd om sin kropp för att behaga män och att deras värde ligger där.
Det är absolut livsfarligt om även vi vuxna kvinnor talar om att vi duger bara som smala, att det är då man är snygg och det är då man har rätt att må bra.
Jag har hört dom prata om vikt i flera år och jag vet ju att det kommer inte bli mindre av den varan ju äldre dom blir.
Jag hoppas så att jag kan få dom att förstå att man ska vara rädd om sin kropp för att få ett bra liv.
För att dom ska känna sig starka och må bra.
Man kan äta allt, men inte hela tiden.
Mat måste vi få i oss för att orka, där får aldrig bli några begränsningar, och det behövs inte om man gör bra val.
Jag har gjort den här resan för att få se mina barn, barnbarn och hemskt gärna barnbarnsbarn växa upp.
Det finns inga garantier för att jag kommer göra det, men förutsättningarna har blivit bättre.
Hoppas jag får med mina tjejer på den här resan och lyckas få dom att förstå varför.
Att hälsan är viktigare än sjuka ideal.
Deras kroppar är deras och de ska bli älskade gör sina fantastiska personligheter och inte för hur de ser ut.
Amen!!
- Posted using BlogPress from my iPhone
