Min blogglista

30 november 2012

Soooofta!

Äntligen är vi incheckade och klara.
Det enda bekymret i hela världen är var vi ska äta.
Tjejerna är väl omhändertagna och får 100% uppmärksamhet i två dygn.
Tror minsann jag ska njuta av varje sekund!!

29 november 2012

Från Anus till Bra!!

När jag varknade klockan 5 i morse var det enda jag kunde tänka på alla jäkla julgardiner, stjärnor, stakar och skit som skulle upp både på jobbet och hemma.
Som tur var kollade jag fb när jag kom ur dushen och där fanns en liten blänkare om att en tävling vunnits i mitt namn.
Då hade hon, denna underbara tjej skickat in en motivering till Sara Matkasse där det framgick att hon tyckte att jag var den som skulle få kassen de tävlade ut.


 Motiveringen lät så här:
"Skulle vilja ge till en kollega jag egentligen inte känner så väl men hennes namn var det första som dök upp i mitt huvud, hon kämpar på och sliter trots sjukdomar och motgångar inom familj och vänner. Hur bedrövligt hon själv än har det har hon alltid tid att fråga hur andra mår och visa omtänksamhet. Verkligen värt en matkasse!"

Förstår ni hur resten av min dag gestaltade sig?
Jag hängde trallande upp gardinerna på jobbet medan stora snöflingor singlade ner utanför fönstret och en morgonpigg treåring höll min sällskap.
Så fortsatte det sedan.
Ska bli fantastiskt kul att prova en utav dom där kassarna jag varit för ekonomisk (snål) för att prova.
Men vinsten ligger ju egentligen i orden!
Så vansinnigt glad, rörd och lycklig minns jag inte när jag kände mig senast.
Jag är ödmjuk och tacksam över att få ha så varma och osjälviska människor runt mig.


27 november 2012

Tada!!

I dag visade lilla vågen på -1,1 kilo och sammanlagt 5,1 kilo.
Som grädde på moset passerade jag även 5% och fick för detta angenäma besvär ett måttband.
Till nästa vecka får jag ta ett plus, men hoppas ju någonstans innerst inne att det i alla fall kan bli +-0.



- Posted using BlogPress from my iPhone

26 november 2012

Det närmar sig!

Efter 10 timmars arbetsdag och veckohandling släpade jag mig till stationen för att hämta våra tågbiljetter.
Så nu ligger dom bara där och väntar på att det ska bli fredag.
Fast just nu känns det osäkert om jag ens lever då.
Man blir så in i märgen trött av att gå och vara orolig.
Det är en kamp bara att sätta ena foten före den andra.
Man skulle kunna falla i någon slags dvala och bara sova och sova.
Tur att man har uppmärksamma arbetskamrater sådana dagar som tar på sig lite extra för att man ska få vila kropp och själ en stund.
Hoppas att vår helg kan bli det där välbehövliga brejket från stress, jobb, oro, sorg och livet i allmänhet.



- Posted using BlogPress from my iPhone

24 november 2012

Hur svårt kan det vara??

Jag blir så rasande på mig själv!!
Jag ska ju egentligen inte sjunka till samma låga nivå!!
Men när folk inte bara kan släppa saker och uppföra sig som den vuxna människa den rent åldersmässigt är kan jag inte!
Vem tror man att man är när man inbillar sig att man kan bete sig hur som helst och sen tro att ingen ska reagera?
Det finns viktigare saker i livet än att vara världens medelpunkt!!
Släpp det bara för ingen tjänar något på detta och ingen kommer att vinna.
Människor runt omkring som ska föreställa viktiga ska inte behöva välja sida.
Grooooow up!!!



- Posted using BlogPress from my iPhone

Det där med fiskeänka.

Har haft en riktigt go och slapp lördag.
Bytte shoppningen mot ett besök hos svärföräldrarna.
Kusin V var där en sväng och ville ha lite sällskap en stund.
Så det blev en kopp där och en långpromenad med svärmor.
När vi kom hem dök mannen upp med två fina regnbågar och ett litet yngel.
Gissa vad som står på bordet på casa F i morgon!?
Nomnom....



- Posted using BlogPress from my iPhone

Tre små grisarna.

I dag är vi pappa/make lösa eftersom han ääääntligen fick med sig någon ut på sjön.
Första regnbågen är upptagen i båten och han är troligtvis lycklig som ett litet barn.
Vi roar oss följdaktligen på egen hand.
Lite simskola, shopping, Mc Donalds, jag och Stora T tar vår lördagspromenad senare i em om vädret håller i sig.
Sparar tvätten till i kväll så inte hjärtat behöver gå miste om allt roligt!!
Ha en go lördag där ute!!



- Posted using BlogPress from my iPhone

23 november 2012

TGIF!

Ah, ljuvliga fredag.
Tog en go lååång promenad efter jobbet, det var så skönt ute.
Lagom kallt och uppehåll, och man får äga sina egna tankar en stund.
Nu ligger vi i en hög i soffan och väntar på film och fredagsmys.
Har hållit mig till mina dagliga pp och det är ju ganska fantastiskt för att vara en fredag.
Var allt inne på att käka lite ostbågar till filmen men bestämde mig för att vara lite restriktiv under denna helgen så jag kan unna mig lite nästa helg när jag och hjärtat är i Götet.
Det ska bli så härligt att bara få vara i två hela långa dygn.
Käka gott, shoppa, vila och umgås.
Lääängtar!!



- Posted using BlogPress from my iPhone

21 november 2012

Blåst på konfekten:-(

I dag var det vägdag igen, gillar onsdagar lite extra bara för det.
Men tyvärr var konsulenten sjuk så halvtimmen med inspiration och laddning för kommande vecka uteblev.
Är så gött att känna att man gör något helt och hållet för sin egen skull, även om det bara är 45 minuter i veckan.
Men vågen var på min sida i alla fall.
Visade på -0,7 och det innebär exakt 4 kilo ner på fyra veckor och det får väl vara godkänt.



- Posted using BlogPress from my iPhone

18 november 2012

Vad hände där?!?

För en liten stund sen var det fredag eftermiddag och jag gick glad och nöjd hem från jobbet.
Nu pekar allt på att det är söndag kväll och min väckarklocka ringer 04:55 i morgon.
Känns inte riktigt som helgen erbjuder den återhämtning som den utger sig för.
Efter att ha städat, tvättat, handlat, bakat, simskolat, fotbollstränat, veckoplanerat och slutligen kalasat är jag ta mig sjutton tröttare än jag var innan jag började vila upp mig!?
Så nu, 21:17 tänker jag hänga lite med Blund, John Blund.

16 november 2012

Here we go again!!

Jag förstår inte hur det kan vara måndag och fredag så ofta?!
Veckorna bara rusar iväg.
Men just fredagar har jag inget större problem med som tur är.
Stora T som fyller år i veckan beställde smörgåstårta till kvällen så det känns som vi redan tagit helg, man behöver alltså inte ens laga mat!!
Eftersom vi har kalas på söndag väntar väl lite pyssel så som städning och bak, men det tar vi när det blir aktuellt.
Nu siktar vi bara på gott käk, en breezer och soffhäng med "Hundpensionatet".



- Posted using BlogPress from my iPhone

14 november 2012

Ett minus,...

.....ett minus, ett litet, litet minus!!!
0,1kg vecka tre. Tack för det tant Röd :-)


- Posted using BlogPress from my iPhone

13 november 2012

Aaaaaj!!

I morgon är det onsdag igen. Förutom att det betyder att livet rusar förbi i 110 så innebär det också vv besök.
Denna vecka lider jag dessvärre av en viss månatlig kvinnlig åkomma, min kroppsform beskrivs bäst så här:



Så även allra lilla minst minus i morgon kommer att innebär stor lycka!!

- Posted using BlogPress from my iPhone

11 november 2012

Ett ljus i mörkret...

Pratade med en överlycklig lillasyster igår som sett ett stort ljus i det hårda mörkret.
Även andra har bekräftat detta.
Så tydligen finns det olika nyanser av nattsvart.
Jag är så fantastiskt tacksam över att vi fått en ny chans att skratta tillsammans och skapa massa härliga saker att minnas.
Plötsligt känner jag att jag kan vara glad på min dotters födelsedag, se fram emot julen och njuta av min och mannens Göteborgsweekend.
För ingen, absolut ingen kan ta något för givet.
Livet är alldeles för skört och komplext för det.
Och frågan är inte OM för någon av oss, utan NÄR och det vill jag aldrig behöva få veta.
Tack för att livet är både upp och nergångar, detta hade vi väntat länge på nu!!



- Posted using BlogPress from my iPhone

10 november 2012

Summa sumarum.

I dag har jag samlat in mina första aktivitetspoint, en go höstpromenad med stora T.
Kändes dock väldigt konstigat att det inte regnade.
Det var gott att kunna ta en sväng bara för att det är skönt och man har lust och inte för att man måste för att tappa vikt.
Man tappar ju nästan garanterat suget förr eller senare när det är måsten inlandade.
Jag måste verkligen klara av detta den här gången.
Inser att det kommer få ta den tid det tar, måste få vardagen att fungera.
Har nog under min livstid gått ner hela mig själv, och det är ju inte lite!!
Själva viktminskningen är egentligen inte kampen eftersom jag är oxe och följdaktligen exremt enveten och stönig.
Men eftersom jag hela tiden går och lägtar efter ALLT som jag inte kan äta så går jag totalt banans när det väl blir tillåtet igen.
Om jag bara kunde få som rutin att äta bra på veckorna så är det ju ingen katastrof att kunna unna sig på helgen.
Blev bjuden på tårta igår av en kollega jag inte känner alls egentligen.
Då var det väldigt skönt att kunna byta ut mackan som också erbjöds mot en banan och sen kunna ta en tårtbit och fira hennes födelsedag.
Så håll alla fingrar och tår för att jag stannar kvar i programmet efter målvikt och lär mig hålla vikten för att hålla mig frisk!!




8 november 2012

Hur är det? Egentligen?

Småpratade lite med mannens fiskekompis i telefonen igår.
Så där socialt man gör i bland, bara för att vara trevlig.
Han frågade mig hur det var, bara bra svarade jag.
När jag frågade honom fick jag ett svar som antydde att allt kanske inte var så bra som han önskade.
Blev ganska ställd och skickade telefonen vidare.
Varför frågar vi varandra det, så fort vi ses eller hörs?
Är vi intresserade av att veta?
Har vi tiden och energin för att lyssna och stötta om nån skulle vilja berätta?
Är det inte så att det självskrivna svaret på den frågan är "bra", eller till och med "bara bra".
Om någon frågar dig på jobbet, i affären, på badhuset vill säga.
Kan man låta bli att ljuga och svara att livet är skit, att man knappt står ut en sekund till?
Då blir det ju genast svårare att avsluta det samtalet.
För att utveckla det för vem som helst är ju troligtvis inget man är särskilt sugen på.
Det sparar man ju hellre till dom som verkligen undrar när de ställer frågan.



- Posted using BlogPress from my iPhone

7 november 2012

Skam den som ger sig!!

Åtminstone en grej som fått mig att dra på smilbanden inträffande denna uberpissiga skitdag....
-1,7 kilo vecka två och min första stjärna.



- Posted using BlogPress from my iPhone

Sorg i familjen F.

Fick ett samtal från en hysteriskt, storgråtande dotter i morse.
Tjejerna åkte 5 minuter senare än mig och hade på den stunden hunnit hitta vår katt i diket.
Trots att vi bott här så länge har vi klarat oss från påkörda katter.
Paniksamtal till skolan för att berätta att de skulle möta två vrak hann jag med på vägen till jobbet.
Efter en timme fick jag åka hemåt igen för att hämta stora T.
Hon är ju uppväxt med Skrållan och eftersom djur är hennes allt klarade hon inte av att vara kvar i skolan.
Farfar följde med oss hem och fick hämtat lillpissen och lagt henne i en låda.
Stora, tuffa mamman som inte är särskillt förtjust i djur tog till lipen och kunde inte plocka upp hennes lilla frostiga kropp och stoppa undan henne.
Nu väntar vi på lilla T och då får vi anordna vår första kattbegravning.
Hennes bestämda åsikt att Skrållan nu ligger och kurrar hos Åke i himlen är nog en syn vi alla kan förlika oss med, tur att barn är som dom är och tänker som de gör.


- Posted using BlogPress from my iPhone

4 november 2012

Oktober är över.

Nu är auktionerna gällande betena slut och hela 1200:- kommer att hamna på fonden.
För att få lite jämvikt i det hela sätter vi in samma summa som ett bete kostat eftersom min stegutmaning rann ut i sanden.
Fokus hamnade ju tyvärr på andra, mycket tråkigare saker.
Härligt att se att även andra, även personer som aldrig träffat Anna väljer att stödja Cancerfonden via hennes insamling.



- Posted using BlogPress from my iPhone

Vecka 45

Måndag: Panerad fisk, potatis och gurkmajonäs.
Tisdag: Ärtsoppa och ostknäcke.
Onsdag: Korv och bröd.
Torsdag: Köttbullar, potatismos och sås.
Fredag: Kycklingfajitas.
Lördag: Potatiskroketter, fläskfilé och bea.
Söndag: Regnbåge a'la Maggan.



- Posted using BlogPress from my iPhone

3 november 2012

Änglar, visst finns dom!!

I dag när vi åkte för att tända ett ljus hos Anna satt jag och funderade över de grå skyarna som omgav oss.
Dagen hon dog var en strålande varm försommardag och när vi sa farväl sken solen från en molnfri himmel.
Sedan har varje besök vi gjort vid hennes grav bjudit på solsken, som för att påminna lite extra om att det var precis så som hon var, varm och strålande glad.
Men i dag var det alltså jämngrått och regnet hängde i luften.
Lite sorgset konstaterade jag att detta skulle bli först gången vi kommer dit utan att mötas av solen.
Men, vad händer när vi kommer fram tror ni?
Vår älskade vän har bara spelat oss ett spratt, klart hon säger hej och att hon vet att vi är hos henne.
Inte kan några grå moln stoppa denna vackra människa!

1 november 2012

Vilken härlig kväll!!!

Det är säsongspremiär på "Böda"och nytt avsnitt av "Hela Sverige bakar"kvällen till ära.
Att jag har några ProPoints kvar att spendera på skinkknäckebröd och en kopp te gör nästan det hela outhärligt trevligt!!