Om man skulle vänta lite då...

För lite drygt fyra månader sedan började det lilla oroliga äckelfröet att gro.
Det fanns något där på hans röntgenbilder som behövde en logisk förklaring.
Sedan dess har det väntats.
På tider för prover, för prover för prover, för besked, för tider för nya prover, på posten, på telefontider, på läkartummar som ska ur rövar, för sjukhus att fungera, för kallelser att skickas osv i all jävla evighet!!
I dag kom äntligen dagen D.
Op den 26/6 2012 på förmiddagen, skrubbad och fastad.
Vid 14.30 när det borde vara färdigväntat för denna gången har det inte ens börjat närma sig.
Nu ringde han i alla fall, lite raspig efter tuben men vid gott mod.
Äntligen!
Vad händer nu då? Forfarande god prognos? Fick de bort allt? Cellgifter eller strålning? Gick allt som planerat?
Tja, det visste han ju inte, han hade ju inte träffat någon läkare, och visste ju för all del inte när han skulle göra det heller.

Så, here we go again.
Jag väntar gärna på juklappar, semester, bättre tider, sol, snö, tomten, lönen osv i alla evighet.
Men detta är ju löjligt!!




- Posted using BlogPress from my iPhone