Vårat älskade sociala nätverk fb svämmar över!!
Av inlägg som fiskar efter bekräftelse på sin egen persons fantastiska förmåga!!
Som förälder, make/maka eller bara som människa.
Vad driver dessa människor?
Tror de att de är så mycket bättre än alla andra på riktigt eller är det osäkerhet?
Jag pyttsar små slantar hit och dit i ett försök att döva det dåliga samvetet över att jag har det för bra!!
Förbannar mina ungar för att de promt måste veta hur många julklappar de får i år i förhållande till hur många de fick förra året....och ändå vet jag att de är barn, de ska inte vara kapabla att rädda världen från orättvisor än.
Läser bloggar skrivna av människor som mist sina kära och som skiter i hurvida man köpt färdigkokt julskinka eller präktigt kokat den själv.
Hur mår journalisterna i Etiopien, tänk om de fick medla mellan sina skrikande ungar, vad skulle dom inte vara beredda att offra för det?
Hoppas på att kunna hitta någon slags balans och vara tacksam för det jag har....
Tyngst just nu är nog ändå saknaden av vår Vackraste ängel.
Ännu en jul utan henne, en tuff tid framför allt för hennes familj men även för oss andra som älskar henne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar